En helt ny hamnterminal växer fram vid Arendal.

Dagens ytterhamnar byggdes på 1960- och 70-talen och sedan dess har volymtillväxten varit mycket kraftig. För att skapa utrymme för framtida godsvolymer byggs just nu en helt ny hamnterminal väster om nuvarande roroterminal vid Arendal.

Byggnation, som är indelad i flera etapper är planerat att pågå mellan 2016 och 2025. Under 2016 och fram till mars 2017 pågick ett pilotprojekt för att testa teknik av stabilisering och solidifiering av förorenade muddermassor. 

Från september 2018 till september 2019 pågick Etapp 1a, vilket innefattar byggnation av vallar för att stänga Arendalsviken, sprängningsarbeten, pålning och byggnation av vallar. Under vinter 2020-2021 pågick Etapp 1B och första underhållsmuddringkampanjen för att fylla första byggnationen med stabiliserade muddermassor. Totalt har c:a 250.000 m3 massor stabiliserats I början av 2023 arbetet med att färdigställa Etapp 1 till en terminalyta. 

Ytan blir c:a 140 000 kvadratmeter. Det maximala djupgåendet för anlöpande fartyg blir elva meter. Det innebär att trafiken troligtvis främst kommer att bestå av godstransporter inom Europa – antingen som slutdestination eller till de stora omlastningsnaven i norra Tyskland, Nederländerna och Belgien för vidare transport ut i världen. Arendal 2 beräknas att stå klart under 2024.

David Norén

Project Manager

+4631 368 76 62

david.noren@portgot.se

Håll- barhet

quick facts icon

Projektet arbetar med resurshushållning genom att nyttja muddermassor från hamnens underhållsmuddring. 500 ålar flyttades när viken vallades in och ålgräs som försvunnit till följd av projektet har ersatts genom återplantering.

quick facts icon

Håll- barhet

Projektet arbetar med resurshushållning genom att nyttja muddermassor från hamnens underhållsmuddring. 500 ålar flyttades när viken vallades in och ålgräs som försvunnit till följd av projektet har ersatts genom återplantering.

0%

Projektet arbetar med resurshushållning genom att nyttja muddermassor från hamnens underhållsmuddring. 500 ålar flyttades när viken vallades in och ålgräs som försvunnit till följd av projektet har ersatts genom återplantering.

0%

Projektet arbetar med resurshushållning genom att nyttja muddermassor från hamnens underhållsmuddring. 500 ålar flyttades när viken vallades in och ålgräs som försvunnit till följd av projektet har ersatts genom återplantering.

Sociala krav

quick facts icon

Vid upphandling av entreprenaden ställdes sociala krav som medfört att leverantören PEAB har anställt medarbetare som tidigare stått utanför arbetsmarknaden.

quick facts icon

Sociala krav

Vid upphandling av entreprenaden ställdes sociala krav som medfört att leverantören PEAB har anställt medarbetare som tidigare stått utanför arbetsmarknaden.

0%

Vid upphandling av entreprenaden ställdes sociala krav som medfört att leverantören PEAB har anställt medarbetare som tidigare stått utanför arbetsmarknaden.

0%

Vid upphandling av entreprenaden ställdes sociala krav som medfört att leverantören PEAB har anställt medarbetare som tidigare stått utanför arbetsmarknaden.

PRESSMEDDELANDE: 2018-07-22

Göteborgs Hamn AB har påbörjat stor återplantering av ålgräs

Under sommaren har Göteborgs Hamn AB startat igång återplanteringen av 1,7 hektar ålgräsängar som ersättning för det ålgräs som kommer att försvinna när hamnen byggs ut med en ny terminal. Det är den största återplanteringen av ålgräs någonsin i Sverige, och under sommaren gick projektet från teori till praktik då två testplanteringar genomfördes i slutet av juni strax utanför hamnen.

Skandinaviens största hamn expanderar. En ny terminal för roro- och containertrafik ska byggas intill nuvarande roroterminal vid Arendal. Expansionen är den största i Göteborgs Hamn sedan 1970-talet. På platsen för den nya terminalen finns det idag 1,7 hektar ålgräs*.

För att inte ålgräsbeståndet ska minska i Göteborgs skärgård med omnejd kommer Göteborgs Hamn AB att plantera minst lika mycket ålgräs på andra platser.

— Ålgräsängar är en viktig del av ekosystemet och fungerar som barnkammare för flera fiskarter. När vi anlägger den nya terminalen kommer ålgräsängarna som ligger just där att försvinna. Därför kommer vi att återplantera minst lika mycket ålgräs som försvinner från Arendalsviken, säger Edvard Molitor, miljöchef på Göteborgs Hamn AB.

Men det är inte enkelt att plantera ålgräs. Skotten planteras ett åt gången. Det tar tid, men det är den metod som forskning har visat fungerar bäst.

Särskilt goda förutsättningar nödvändiga

Efter långa förberedelser har nu testplanteringar av ålgräs påbörjats på två platser – utanför Önnered och utanför Tumelehed, som ligger sydväst respektive nordväst om Göteborgs hamn.

— Det har krävts särskilt goda förutsättningar för att planteringarna ska kunna genomföras, och de måste göras under ett kort fönster under försommaren för att planteringarna ska få en chans att sätta sig innan hösten. Nu har vi haft tur med vädret och det är väldigt kul att det här testprojektet gick att genomföra, säger Edvard Molitor och fortsätter:

— Nu väntar vi med spänning på att få utvärdera resultaten av planteringarna längre fram. Det är långt ifrån säkert att det här är ett lyckat försök, men det bidrar om inte annat till ökad kunskap om ålgräs och dess levnadsmiljöer.

Återplanteringen av ålgräset görs i samarbete med marinbiologer på Marine Monitoring, Havs- och Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen. Satsningen är en del av den miljökompensation Göteborgs Hamn AB åtog sig att göra i samband med att utbyggnaden av hamnen fick miljötillstånd.

— Som alltid när vi bygger nytt kompenserar vi för de intrång vi gör. För att vi ska behålla vår konkurrenskraft och möta framtida tillväxt måste hamnen växa – men på ett hållbart sätt, säger Edvard Molitor.

* Vad är ålgräs?

Ålgräsängar fungerar som skydd och lekplats för flera fiskarter. Gräset bidrar också till att förbättra vattenkvaliteten. Dessutom skyddar det stränder mot erosion. Men övergödning, överfiske och exploatering i kustområdena har inneburit att många ålgräsängar försvunnit.

PRESSMEDDELANDE: 2017-03-28

Förorenade muddermassor blir ny godsterminal i Göteborgs Hamn

Göteborgs Hamn ska utnyttja förorenad lera från havsbotten till att bygga en ny godsterminal. Nu testas metoden i ett storskaligt fältförsök med muddermassor från Göta Älv. Igår kom den första pråmen med massor.

Göteborgs Hamn bygger en ny godsterminal i ytterhamnarna på Hisingen. Den 220 000 kvadratmeter stora terminalen ska byggas av lermassor från Göta Älv, som grävs upp i samband med underhållsmuddringar för att behålla älvens vattendjup.

Muddermassorna i älven är förorenade av bland annat TBT, tributyltenn, ett hormonstörande miljögift som fram till 2008 ingick i båtbottenfärger. För att säkra att massorna kan vallas in på ett säkert sätt utan att sippra ut till omgivningen genomförs nu grundliga tester.

— Det finns ingen bra deponi på land för så här stora volymer av förorenade massor. Det här är ett bra sätt att använda massorna på, samtidigt som Göta Älv blir allt renare, förklarar Eduardo Epifanio, projektledare på Göteborgs Hamn AB.

Testar ny metod

Metoden har testats i labb. Nu är det dags för fältförsök i stor skala med muddermassor från området runt Göta Älvbron.

Fältsöket

Fältförsöket går ut på att två olika kombinationer av fyllnadsmaterial testas. En där massorna blandas med cement och slagg och en där massorna blandas med cement, slagg och så kallad flygaska* – vilket är betydligt billigare och bättre för miljön. Dels för att askan återanvänds och dels för att framställning av cement är mycket energikrävan

— Det funkade bra i labb och nu ska det testas i större skala. Det viktiga är att säkerställa att inga miljögifter läcker ut i vattnet och att hållfastheten uppfyller kraven, säger Eduardo Epifanio.

Fältförsöket pågår fram till påsk. Därefter ska resultatet utvärderas.

Fakta om fältförsöket – så funkar det:

Förorenade muddermassor från området runt Göta Älvbron transporteras på pråm till Arendalsviken. Där mixas massorna med olika kombinationer av bindemedel (cement, slagg och flygaska). Fyllnadsmassorna pumpas ner i två olika celler, som ska jämföras med varandra. Massorna kringgärdas av en stenvall och en spont för att föroreningarna inte ska kunna läcka i älven. Därefter täcks massorna med en 1,2 meter tjock överbyggnad. 

*Flygaska är en restprodukt från avfallsförbränning. 

PRESSMEDDELANDE: 2016-03-02

Göteborgs Hamn expanderar

Göteborgs Hamn expanderar med en ny terminal i ytterhamnarna på Hisingen. Det är den största hamnutbyggnaden sedan 1970-talet. Terminalen kommer att byggas av muddermassor och beräknas stå klar efter 2020 (pressmeddelandet är från 2016, projektet beräknas vara genomfört 2024).

Mark- och miljödomstolen har gett Göteborgs Hamn tillstånd att bygga en ny godsterminal i anslutning till befintliga terminaler i Arendal på Hisingen.

– Ett mycket glädjande besked som stärker Göteborg som Nordens logistikhuvudstad. Terminalen är en viktig del av vår framtida expansion och ger oss möjlighet att hantera en ökad efterfrågan på sjötransporter via Göteborgs Hamn, säger Magnus Kårestedt, vd för Göteborgs Hamn AB.

Främst Europatrafik

Det maximala djupgåendet för anlöpande fartyg blir elva meter. Det innebär att trafiken troligtvis främst kommer att bestå av godstransporter inom Europa – antingen som slutdestination eller till de stora omlastningsnaven i norra Tyskland, Nederländerna och Belgien för vidare transport ut i världen.

– Här ser vi redan idag en ökad efterfrågan från marknaden. Dessutom finns det en politisk vilja i Europa att flytta fler transporter från land till sjö för att avlasta vägarna och minska miljöpåverkan, säger Magnus Kårestedt.

Det är ännu inte klart vilken typ av hantering det blir i den nya hamnen – containrar, rullande gods som trailers och bilar, passagerartrafik eller en kombination av flera godsslag.

– Tillståndet ger oss möjlighet att anpassa utformningen av terminalen efter hur marknaden ser ut lite längre fram.

Terminalen kommer att drivas av en extern operatör, precis som befintliga godsterminaler i Göteborgs Hamn.

– Vem det blir är ännu inte klart, men vi vet sedan tidigare att intresset för att driva hamnterminal i Nordens största hamn är stort, säger Magnus Kårestedt.

Ytan blir 220 000 kvadratmeter, vilket motsvarar 30 fotbollsplaner. Den totala investeringen ligger på cirka 1 miljard kronor.

Byggs av muddermassor

Den nya terminalen kommer att byggas av muddermassor från underhållsmuddringar i hamnområdet*. Massorna läggs i ett invallat område i Arendalsviken och blir till fast material genom att blandas med cement.

– Genom att använda muddermassor vid bygget återanvänder vi ett material som annars skulle läggas på deponi, säger Magnus Kårestedt.

Plantera ålgräs

När den nya hamndelen anläggs kommer så kallade ålgräsängar att försvinna från sjöbotten. Ålgräs är en viktig del i havets ekosystem och fungerar som barnkammare för flera fiskarter.

– Som alltid när vi växer kompenserar vi för vårt intrång i naturen och kommer därför att återplantera minst lika mycket ålgräs som försvinner från Arendalsviken, säger Magnus Kårestedt.

*Göteborgs Hamn AB ansvarar för att regelbundet ta upp ler- och slam från sjöbotten i hamnområdet så att sjökortsdjupet behålls.

Fakta nya terminalen

Var? På Hisingssidan i Göta Älvs mynning, mitt emellan Älvsborgshamnen och Arendalshamnen.
När? Bygget påbörjas 2017. Hamnen beräknas stå klar efter 2020.
Hur? Byggs av muddermassor som läggs i ett invallat område i Arendalsviken.
Varför? För att hantera ökande godsmängder inom Europa.